Malakit

Malakiten är en helande och balanserande sten. Den drar till sig, och neutraliserar, negativa energier. Den kan användas vid många olika åkommor och känslotillstånd, såsom smärta, spänningar i kroppen eller själslig tyngdkänsla. Malakiten stärker dig.  Du får mod och vågar ta de förändrande besluten i ditt liv. Du vågar också släppa taget.  Halvädelstenen stöttar dig i din utveckling och i din förmåga att ta itu med problem.  Du får en klarare bild av din situation och de tunga negativa energierna absorberas i stenen istället. Skölj med vatten och balansera den i månsken med jämna mellanrum. Kram//Cassandra

 

Sprickor i livet

Det mesta levande är litet naggat i kanterna. Livsslitage. Vi kan behöva påminna oss själva att vi inte är ensamma om detta och att söka stöd, råd och kanske bara en liten puttning så vi kommer upp på fötter igen. Mitt budskap till dig idag är att inte försöka lösa alla dina bekymmer på egen hand. Det är tillåtet att bara vara människa. Kram//Cassandra

Att skapa balans

Hur mycket ger vi inte av oss själva varje dag? hur mycket energi lägger vi inte på saker vi ändå inte kan påverka? hur många timmar ägnar vi inte till struntsaker? Hur många snälla tankar säger vi till oss själva egentligen? hur står det till med balansen av alla dessa känslor, tankar och funderingar? balanserar vi mer minus, än plus, på oss själva?

Våra tankar går på autopilot. De flesta tankar vi har idag, tänkte vi även igår och dagen innan det och dagen innan det etc. Vi pratar med oss själva hela dagarna och dömer våra handlingar konstant. Vi är inte tillräckligt duktiga, modiga, vackra, flitiga eller dugliga nog. Men andra människors fina kvalitéer kan vi snabbt zooma av och känna avundsjuka till.

Det är här balansen kommer in i bilden. En sorts i alla fall.

Ger vi oss själva aldrig komplimanger, värdesätter våra prestationer eller handlingar så är det dags att börja balansera detta. Inte imorgon eller övermorgon – idag!

Detta kan man göra på många olika sätt. Ett av dem är att göra en chakrabalansering, utöver ditt eget personlighetsutvecklande arbete med dig själv. Det finns hundratals chakran, men vi använder oss vanligtvis av dessa 7.

Bas-, navel-, solarplexus-, hjärt-, hals-, tredje ögat- och kronchakra.

Finns en obalans i något chakra så balanserar man där. Man kan även placera ut samtliga stenar för att skapa ett flöde genom hela chakrasystemet istället. Så alla chakran bearbetas. Komplettera ditt arbete med dig själv med att ge dig lite healing emellanåt också. Kram//Cassandra

Förstelnade tårar

Bergskristallen är en färglös, helt genomskinlig variant av mineralet kvarts.

Den har fått sitt namn från de gamla grekerna. De ansåg och trodde att den var gjord av vatten, som deras gudar hade fryst ner permanent, så den fick namnet krystallos som betyder just  ”is”. Det har sagts att romarna brukade använda kristallen sommartid för att kyla ner sina händer och bevara de kalla.

Den har använts för healing och i syftet att vårda sedan medeltiden. Den användes för smärtlindring, mot feber och dämpa svullnader. Den placerades i munnen, på tungan, för att minska feber.

En bergskristall kan ha olika utseende. Den kan vara både klar, ha slöjor, bubblor och fantomer. Den kan bestå av kluster, spetsar, laserstavar, i form av pyramider, runda, äggformade, geoder eller som katedral-kristaller.

Bergskristallen kan man använda vid chakra balansering, på alla chakran, då den är renande och en aktivator. Den stärker vårt minne, vår kreativitet, inspiration, fokusering och stimulerar vårt medvetande.  Bergskristallen är energigivande. Den ökar vår andlighet, visdom och tillväxt. Den ger klarhet och energi. Tar bort negativa energier och är balanserande.

Bergskristaller kan du hitta i de norra delarna av Sverige. Mineralet är ett av de det mest förekommande på jorden. Vill du ha riktigt fin bergskristall så finns den i Schweiz och Frankrike.

Vänd ryggen mot mörkret

Kallt, mörkt och påträngande – så kan livet kännas ibland. Skrovligt och omedgörligt. Så beskrev en kvinna sitt liv för mig en gång för länge sedan. Hon hade upplevt många vedervärdiga händelser i sitt liv och hade svårt att kliva ut ur sin sfär för att bryta det minst lika förlamande beteendet som hon lagt till med. Hon hade en genuin önskan om att gå vidare och börja ta för sig av livet igen. Men krafterna räckte inte till. Så fort hon påbörjade minsta förändring så rasade hon ner i avgrunden på nytt. Nya deprimerande händelser skedde runtomkring henne och hon tappade fotfästet gång på gång. Som hon själv uttryckte det som; jag måste vara otursförföljd och aldrig vara ämnad att få bli lycklig. Det finns inget hopp.

Hon sökte sig till mig med en önskan om att det fortfarande ändå kanske fanns lite hopp, helt enkelt. För att göra en lång berättelse kort så gällde hennes fråga till mig varför hon fått utstå så många prövningar och om det fanns något hon kunde göra för att påverka detta elände att fortgå.

På något sätt så hade hon redan där sagt stopp för denna nedåtgående spiral, men utan att veta om det. I och med att hon sökte sig utåt för att be om hjälp så bröt hon sina tidigare invanda mönster och blickade framåt. Hon stod inte längre och stampade på samma plats, låst och blockerad för det främmande. Hon letade sig till den personen som skulle ge henne det svaret hon behövde, inte det svaret hon ville ha. Hon hade kunnat vända sig till sina vänner eller bekanta men valde det främmande, nya och utmanande.

När jag upplyste henne om allt detta så såg jag i hennes ögon hur hela hennes väsen stannade upp och hur hon hämtade andan för att efter en stund tacka mig för hjälpen. Då blev jag stum och lika stilla som hon nyss varit. Det kom som en överraskning även för mig, att det var det svaret hon gått och väntat på egentligen. Det som hände var att hon gått länge, flera år, på att få sin egen insikt bekräftad – att det var dags att prova nya vägar. Hon hade väntat och väntat och nu fick hon den. Hon berättade att hennes bokstavligen blytunga smärta inuti lämnades kvar på den platsen där hon stod och att hon nu kunde gå vidare i livet och fortsätta våga mer. Innan hon gick så tasslade jag ner en liten bergskristall i hennes jackficka, som en extra liten boost i hennes väg för framtiden. Helt underbart spännande att arbeta med människor. Kram//Cassandra

Spirituellt altare

De flesta av oss har hittat en egen liten plats i hemmet där vi trivs extra ordinärt bra. Vi känner att det är varma energier, lugnt och harmoniskt där och vi dras dit när vi vill vara ifred eller bara hämta kraft. En sån plats har jag också. Jag har liten sektion i min bostad där det är mörkare och väggarna ligger tätare inpå. Som ett glömt utrymme ungefär, där arkitekten en gång kanske tänkte sig en walk-in-closet en stor garderob eller liknande. Där har jag byggt upp ett altare, eller egentligen så använder jag mig av terminologin av att det är ett stilleben. Då det är fyllt av alla möjliga olika vackra föremål som jag samlat på mig genom åren. Den har växt och växt och blivit alltför stor att få med i en enda bild så jag städar undan vissa saker ibland och byter ut till nya fynd jag gjort och gör hela tiden. Livet är en process och för mig är förändringar bland det viktigaste som finns i livet. Man måste våga och man behöver ändra på saker för att få ny input till insikter och livsvärderingar. Dagarna och tiden går ändå framåt och man kan inget annat göra än att hänga på. Lika bra följa med i flödet och tillåta nya tankar, nya kunskaper och förändringar finnas till. Så jag har ett andrum där jag rensar mina tankar, möblerar om och drömmer mig bort nästan varje dag. Ofta gör jag några yogaövningar när jag ändå sitter där och är avslappnad. Jag kan varmt rekommendera både yoga, en harmonisk plats och att skapa sig ett litet altare med kristaller, ljus och vackra föremål. Som vanligt så finns här inga regler hur det ska se ut eller vad som är rätt eller fel, det är du själv som avgör. Det går att ha den gömd i ett skåp, bakom en gardin eller i en låda också om du känner att det blir för mycket saker framme. Så blev det för mig iallafall. Allteftersom den växte så fick den flytta på sig och nu har jag som sagt var nästan ett helt eget rum för mitt altare och min plats för energiladdning. Du kommer att få se fler bilder av min hemmamiljö här i bloggen och berätta gärna vad du vill veta mer om eller se mer av här. Kram//Cassandra

Spådom24.se

Det finns många vägar att gå i livet. Ibland blir valen för många eller så hittar man inte ett enda alternativ eller minsta lilla spår av idé. Då kan man få stor hjälp av att vara anonym och kontakta en helt opartisk människa som kan komma in med nya infallsvinklar. Och ännu mer fördjupade svar kan man få om man då kontaktar ett medium. Även jag är ibland i behov av att få en second opinion, ett andra svarsalternativ, för att våga ta det slutgiltiga beslutet i vissa svåra situationer. Ett medium öppnar nya dörrar och utmanar dina tankegångar på ett djupt plan. Du får kanske inte de svar du hoppats på eller önskat men de svar du behöver just nu! När du ringer mig så visar sig ett bildspel inom mig. Ibland stängs dörrar och det finns blockeringar men oftast kan jag vandra omkring som i ett stort bibliotek med information. Helt fantastiskt härligt spännande! Det händer att jag behöver ställa följdfrågor för att få klarhet i vissa bildspel som kommer till mig. Pusselbitarna hakar inte i varann jämt. Om bilderna är suddiga eller otydliga på annat sätt så tar jag hjälp av tarotkorten. Det kan jag göra ändå också, men huvudsakligen för att få in mer information och klarhet i hur din situation ser ut. Tarotkorten är en länk mellan dimensionerna så att säga och avslöjar det varken du eller jag kommit eller kommer till insikt om. Fascinerande! Jag finns att nås på spådom24.se. Kram //Cassandra

En viskning

Jag satt och mediterade. Eller snarare halvlåg i min soffa där jag har mina filtar, scarfs och tyger i alla möjliga material och färgskalor. Färg är viktigt i mitt liv och jag kan inte tänka mig att bo i ett vitt hem. Väggar kan delvis få vara vita men då behövs färg i allt annat runtomkring mig. Detta har jag fått lära mig beror på att jag har en gammal själ – mitt inre behöver turbulens av olika mönster för att må bra. Hela färgspektrat värmer mig.

Jag låg och lapade in den vilsamma stunden och njöt av att borra in min kropp i allt det mjuka, som att vistas i en trygg harmonisk livmoder. Där låg jag när det plötsligt kändes som en frans kittlade på mitt ben, och sen vandrade vidare till det andra benet, för att sedan vända åter och kittla lite längre ner på det första benet. Jag öppnade ögonen och strök mig med handflatan rent reflexmässigt över båda benen för att skaka av mig det som kittlades. Jag såg inga fransar eller nåt som störde. Jag lutade mig bakåt igen och slappnade av på nytt.
Fåglar kvittrade långt bort i periferin och jag kände doften av mina Nag Champa rökelser av och till. Då svepte en skugga förbi fast jag hade ögonen stängda. Om ljuset är starkt utifrån så kan jag ibland se rörelser även om jag blundar. Det var det som hände nu.

Jag vaknade till och min vilsamma dvala bröts mot klarvakenhet. Jag tittade efter vad det var som rört sig och såg att ett blad från en av mina orkideér i fönstret hade tappat ett blad som nu låg på golvet. Jag tänkte att det nog var det jag sett men bestämde mig för att nu var det dags att göra nåt annat istället.

När jag skulle resa mig upp ur soffan så råkade jag glida ner med ena handen mellan soffdynorna och komma åt något som låg där. Jag grävde mig ner för att få tag i det kalla föremålet och där låg en kristall som jag förmodligen tappat bort när jag gett healing någon gång för länge sedan. Jag förvånades av att den dök upp just nu och inte då jag städat och dammsugit soffan eller så. Den hade säkert legat där länge. Jag lyfte upp dynan för att se om det fanns fler som jag slarvat bort och då sa en röst till mig; ” Den är din, den är till dig!”. Detta stoppade mig helt och jag knöt kristallen i min hand för att värma den. Jag höll den tills den fått min kroppstemperatur och tittade sedan på den.

Mina vänner ger mig ofta små gåvor och presenter i form av just kristaller, rökelser och andligt spirituella saker. Vilket jag självklart är tacksam och lycklig för. Och just denna sten hade jag fått i present av en vän. Jag ringde upp henne och berättade vad som hänt och fick veta att en släkting till henne hade gått bort samma dag. Hon behövde prata med någon och jag råkade höra hennes tanke.

Jag lyssnade och tog del av det hon hade att berätta samtidigt som jag kramade kristallen och sände lite av hennes egen energi tillbaka till henne.