Mina stenar

Boendes på landet med fors, sjö, hav, skog och ännu mer skog inom en radie av någon mils avstånd, bidrog till mycket naturliv. Så växte jag upp, i en miljö, mitt ute i vildmarken. Alla barnen i byn lekte ute på myrarna och intilliggande mark. Det var så det var och inget som någon ifrågasatte eller klagade på.

Mitt intresse för hur växter var uppbyggda har alltid funnits där. Vi byggde grottor och kojor i skogen med det materialet som hade starkaste fiberstruktur för de olika syftena i kojbygget. Grenars flexibilitet utnyttjades och vävdes samman till tak. Väggar av granris plattades samman och fixerades. Mossan och allt ojämnt på golvet slets ut för att få ett slätare och finare golv.

Jag minns hur jag letade speciella stenar att skapa en form av mosaikgolv med. Dessa stenar fick en speciell förkärlek. De var utvalda med mycket möda och petighet. På något vis så fyllde de en annan roll och funktion redan då. Deras syfte var att skapa harmoni och lugn i nästet, men det kände jag inte till då.

Åren gick och jag fortsatte utveckla mitt intresse för material ute i skog och mark. Örter, ätbara blommor, tomater och lite allt möjligt som går att äta, sätts varje år i mitt lilla växthus.

Min stengång till huset blir bredare och bredare för varje år då jag placerar ut fler och fler sten dit. Det har blivit en gyllene passage. Den blänker och skiner vare sig det är regn eller sol. Det hänger färgglada solfångare i träden i varje väderstreck.

Så ja, stenarna har fortsatt ha en stor plats i mitt liv. Både inom- och utomhus. De skapar balans till det mjuka textila, fyrkantiga, jämna och fluffiga porösa materialen inne i huset. De jämnar ut balansen. Plus att dem fyller hemmet med skönhet och energi. Kram//Cassandra